Almarna från almstriden står kvar kring tehuset i Kungsträdgården, parken som tar vid där Jakobsgatan slutar vid Jakobs torg. Stockholmare skyddade dem med sina kroppar natten till den 12 maj 1971. En av de 13 almarna finns inte längre. Stockholms stad fällde trädet den 11 september 2025, eftersom det hade drabbats av almsjuka.
Almsjukan fällde en av Kungsträdgårdens almar trots vaccinet
Samtliga träd i gruppen hade vaccinerats mot almsjukan, men den fällda almen blev ändå sjuk. Staden fällde den för att den inte skulle smitta de andra almarna.
Almsjukan är en svampsjukdom som främst sprids av skalbaggen almsplintborre. Ett träd som smittas dör oftast inom en säsong. Stockholms stad har vaccinerat almarna i Kungsträdgården varje år sedan 2021, och 2024 vaccinerades cirka 230 utvalda almar i hela staden. Vaccinet sprutas in i stammen och ska skydda trädet, men det kan inte bota en alm som redan är smittad.
City 67 ville ha butiker och en tunnelbaneuppgång där almarna stod
Striden började med en stadsplan. I maj 1967 lade politikerna i Stadshuset fram planen City 67, och enligt den skulle en tunnelbaneuppgång, en biljetthall och butikslokaler byggas i Kungsträdgården. De 13 almarna skulle fällas för att ge plats. Stadsträdgårdsmästaren Holger Blom hävdade dessutom att träden var sjuka, vilket senare visade sig vara fel. Planen överklagades men fastställdes av Olof Palmes regering den 23 april 1971.
För många stockholmare blev almarna det som utlöste protesten. I ungefär 15 år hade stora delar av innerstaden rivits för kontorshus, biltrafik och tunnelbana, framför allt i Klarakvarteren. Även Jakobsgatans västra del byggdes om i grunden under Norrmalmsregleringen. Aktionsgruppen Alternativ stad tog upp almfrågan sommaren 1970 och byggde upp en telefonkedja under hösten. Varje deltagare hade en bestämd grupp att ringa när det var dags att ta sig till parken.
Telefonkedjan fyllde parken natten till den 12 maj 1971
Fällningen var tänkt att ske i hemlighet, mitt i natten, när politikerna räknade med att det inte skulle vara så mycket folk i Kungsträdgården. Men demonstranterna fick reda på planen. Kedjan gick i gång, och till slut stod förmodligen minst 1 000 personer i Kungsträdgården.
Omkring klockan 3 på natten började arbetarna, eskorterade av polis, att såga. Poliser slog med batonger, och demonstranter kastade grus. Några klättrade upp i träden, andra satte sig runt stammarna. En av dem som tog sig upp var Göran Folin, en av grundarna av Alternativ stad, som klättrade via taket på tehuset. Efter några minuter avbröts sågandet av säkerhetsskäl. Flera personer hade då skadats av batonger och polishundar. Några av almarna hade fått sågskador, men ingen hade hunnit fällas.
Under veckan som följde firades segern i parken med konserter, och hundratusentals människor kom dit. Den 13 juni 1971 meddelade stadens styrande politiker att almarna fick stå kvar. Efter almstriden planerade Stockholm för fler gågator och parker och färre rivningar.
Almen som fälldes 2025 hade sågmärken från almstriden 1971
Almen som fälldes 2025 var ett av träden som sågades i under natten 1971. Enligt stadsträdgårdsmästare Elisabet Elfström syntes märkena efter motorsågen fortfarande i stammen när staden bestämde sig för att fälla den. Göran Folin var på plats igen när den togs ner, 54 år senare. Han sade att Alternativ stad förstod att trädet måste bort för att skydda de andra.
Det här ser du vid almarna i dag
Almgruppen står tätt kring tehuset, och serveringen har sina bord under träden. Parken börjar redan vid Jakobs torg och Sankt Jacobs kyrka. Fler platser i grannskapet finns i Sevärdheter nära Jakobsgatan, och hur kvarteret hänger ihop med tunnelbanan och gatorna runt parken står i Hitta runt i kvarteret.
Dagen efter fällningen låg platsen där almen hade stått som en tom yta i gruset intill en av de kvarvarande stammarna. Staden har sagt att trädet ska ersättas, men att det inte är säkert att det kan ske direkt, eftersom de andra almarnas rötter kan skadas vid planteringen.
Senast faktagranskad: 30 september 2026